Förlossningsrädsla ökar och färre föder

igår kl. 11:52
Barnafödandet i Finland har sjunkit kraftigt sedan 2010-talet och ligger i dag på historiskt låga nivåer. Samtidigt vittnar vården om att förlossningsrädsla blir allt vanligare. Finns det ett samband, eller handlar det om två parallella fenomen?

För Anna Åberg kom rädslan först efteråt. Hon minns sin graviditet som lugn och med stöd från familj och vänner kände hon sig trygg, även när graviditeten gick sex dagar över tiden. Men när förlossningen väl satte i gång förändrades allt.

- Plötsligt kände jag en ”smäll i mage”, en extrem smärta. Inget fostervatten rann så jag tänkte att det trots allt är normalt. Min man var på väg på jobb, men som tur ännu hemma. Jag försökte ta en varm dusch för att lindra smärtan.

Snabbt blev situationen olidlig och det visade sig vara frågan om en störtförlossning, då värkarna kommer så fort att föderskan inte hinner bearbeta dem. Annas man ringde ambulansen ett par gånger. Det tog en stund för dem att förstå och ta situationen seriöst.

- Det var så förnedrande. Först blev jag ifrågasatt och då hjälp kom leddes jag ut blöt och utan kläder genom trapphuset, över gården där grannarna såg mig. Med en handduk över axlarna fördes jag vidare till förlossningssalen. Min tidsuppfattning försvann helt och allt handlade om att överleva.

Sonen föddes frisk men upplevelsen satte djupa spår. Hon kände direkt att hon kanske aldrig skulle våga gå igenom det igen.

Psykolog Anna Högström, som arbetar med förlossningsrädsla, betonar att upplevelsen är individuell.

- I slutändan är det kvinnan själv som avgör om hon behöver hjälp. Gränsen mellan normal oro och en rädsla som kräver behandling ser olika ut för alla.

Hon har sett att särskilt kvinnor som föder sitt andra barn kan bära på en växande oro, ofta kopplad till en tidigare negativ erfarenhet. Hon förklarar:

- Majoriteten av alla som lider av förlossningsrädsla är förstföderskor, men vissa samhälleliga fenomen, som covid, stängda avdelningar och allmän oro i samhället har ökat rädslorna även bland andraföderskorna. Anknytningen till barnet, amningen och hela familjens dynamik kan påverkas om rädslan inte behandlas.

Samtidigt spelar strukturella faktorer in. Längre avstånd till förlossningssjukhus skapar ytterligare stress. Om det är två timmars resa till närmaste sjukhus ökar risken för att barnet föds hemma eller i ambulans.

Vård och politik hänger ihop

Både Anna Åberg och Anna Högström lyfter fram betydelsen av tillgänglig och trygg vård. De ser med oro på nedläggningar av förlossningsenheter och menar att det står i kontrast till politiska ambitioner att stöda barnfamiljer.

Tidigare kunde gravida i Helsingfors välja mellan två förlossningssjukhus och göra förhandsbesök på avdelningarna. I dag är möjligheterna mer begränsade.

Högström berättar att förhandsbesöken ofta var det som uppskattades mest, särskilt bland kvinnor med förlossningsrädsla. Att få se miljön och ställa frågor gjorde stor skillnad.

En större fråga än rädsla

Det går inte att peka ut en enskild orsak till att färre barn föds i Finland. Förlossningsrädsla är en del av bilden, men långt ifrån hela. Framtidstro, ekonomi, karriär och tillgång till vård spelar alla in.

Anna Åberg har i dag fått stöd att bearbeta sin upplevelse och hon utesluter inte fler barn i framtiden. Hon vill inte skrämma någon som nu är gravid, men vill vara ärlig med hur det kan vara.

Anna Högström instämmer. Familjerna är det viktigaste vi har. Det är just här frågan landar, i balansen mellan realism och trygghet. Om fler ska våga föda barn krävs inte bara individuellt mod, utan ett samhälle som inger förtroende!


Önskemål för en tryggare förlossningsvård:

  • Tillräckligt många förlossningsenheter
  • Möjlighet till fysiska förhandsbesök
  • Tidigt stöd vid förlossningsrädsla
  • Bättre identifiering av riskfaktorer, till exempel risk för förlossningsskador och snabba eller oväntade förlopp
  • Bättre uppföljning efter förlossning

    I år ger Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs ut en guide om förlossningsrädsla, skriven av psykolog Anna Högström. Vill du beställa ett exemplar? Skicka din adress per e-post åt fredrika@kvinnoforbundet.fi tack.

Text: Fredrika Biström Foto: Stella Weckström

Samma text har publicerats i Medborgarbladet 2/2026. 


Intresserad av jämställdhet på svenska i Helsingfors? Dags att bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs! Följ länken Bli medlem i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs.